Månadens fotografi, januari 2021

För att ett sjukhus ska gå runt krävs otaliga arbetare i olika roller. Någon som testat flera av dessa roller, och som haft många olika arbetsuppgifter, är Kerstin. Under sina 47 år på Gävle sjukhus rörde hon sig mellan många avdelningar och hennes långa karriär ger inblickar i de arbete som utförts på Gävle sjukhus.

Kerstin fick sitt första jobb på sjukhuset när hon var bara 16 år. Det var 1957 i oktober och hon hade precis gått ur skolan. Som liten hade hon spenderat en månad på barnsjukhus och även om hon så klart längtade hem så lämnade upplevelsen henne med en positiv bild av sjukhus.

Kerstin gjorde ett besök hos husmodern för Gefle Lasarett och berättade att hon sökte arbete. Husmodern var sjukhusets administrativt ansvarige, men hjälpte även ibland till med mer praktiska uppgifter så som lokalvård. 1957 var förste husmoder för Gefle Lasarett troligtvis Sigrid Karlsson, som senare skulle komma att bli sjukvårdsföreståndare.

Sigrid Karlsson, husmoder mellan 1949 och 1966. Här på sjukvårdsföreståndarexpeditionen. 


Efter sitt besök hos husmodern gick Kerstin hem utan svar och hörde sedan ingenting från lasarettet på två veckor. I mitten av oktober ringde dock husmodern hem till Kerstin och sa att hon kunde börja på sjukhusets budcentral.

Budstationen 1957

Varje morgon kom nya bud in till budstationen på Gävle lasarett. De togs emot av en anställd som sedan delade ut arbetsuppgifterna mellan Kerstin och de sex andra flickorna som jobbade där. De var alla mellan 15-16 år, och arbetade med att skjutsa patienter mellan avdelningar för behandlingar och undersökningar. Mellan buden fick de sitta och sy dukar till sjukhuset.

Alma, Anita, Ing-Britt, Ing-Britt, Maritha och Marianne på Gefle Lasaretts budstation, år 1958. Fotografi hämtat från Kerstins samling.

Operationsavdelningen 1959

Efter ett och ett halvt år på budstationen flyttades Kerstin till operationsavdelningen. Under sin tid på budstationen hade hon besökt flera olika delar av sjukhuset, men det var operationsavdelningen som hon tyckte var mest intressant. Hon hade inte fått gå in och se själva operationerna men kände ändå att hon fått en inblick i hur de arbetade på avdelningen. Under ett nytt besök hos husmodern berättade Kerstin att hon var intresserad av att söka arbete vid operationsavdelningen. Hon beskriver att man egentligen behövde vara 18 för anställning där men att ett undantag gjordes och hon ändå fick börja som biträde redan i maj 1959, när hon bara var 17 år.

Operationsavdelningen. Fotografi hämtat från Kerstins samling.


I början tvättade Kerstin främst dukar från operationerna. Varje duk behövde borstas med en rotborste så att allt ludd skulle försvinna. De packades sedan upp och skickades vidare. Under operationerna användes ännu inte engångshandskar, så även handskarna skulle tvättas noggrant för hand, för att sedan torkas och paketeras för fortsatt användning av kirurger och sköterskor. Kerstin fick även följa med in i operationssalen där hon passade upp på instrumentsköterskan genom att bland annat öppna sterila paket med instrument. Efter operationen rengjorde hon instrumenten och städade upp efter operationen.

En vanlig arbetsdag för Kerstin började klockan 07.00 och varade i 10 timmar. Till en början jobbade hon sex dagar i veckan, men en något kortare dag på lördagar, och då och då hade hon en vecka då hon jobbade både natt och helg.

Operationsavdelningen 1988

Efter 15 år på operationsavdelningen hade mycket ändrats i Kerstins arbetsuppgifter. När hon börjat där som 17-åring hade hon främst passat upp på andra anställda och hjälpt dem med deras arbetsuppgifter. Nu hade hon egna ansvarsområden och uppgifter, och hade en mer aktiv roll i verksamhetens arbete.

Hennes nya arbetsdag började 07.45 och startade alltid med att hon tog en titt på dagens operationsprogram. Där kunde hon se hur många operationer som var planerade och det material som behövde ställas i ordning inför dem. Materialet förberedde hon sedan i sitt arbetsrum, innehållande bland annat en diskmaskin, ett torkskåp och en diskbänk. Vid 09.00 började operationerna och efter det rullades bord med använda material in till Kerstin som rengjorde och tvättade dem för att sedan torka av bordet och fylla det med nya, rena verktyg. Ett av Kerstins ansvarsområden var materialet för sövning av patienter. Hon och en annan anställd tog varje eftermiddag emot narkosapparaten som används under dagen. En rengjorde den medan den andra torkade narkosbordet och de slangar som löpte till maskinen.

 
Operationsavdelningen 1970-1971. Inger Frisk, Johan Norlén och Gustav Hellström under operation. Fotografi hämtat från Kerstins samling.

Gynekologiska avdelningen 1992

Kerstin avslutade sin karriär på den gynekologiska avdelningen, där hon jobbade från och med 1992 till sin pension tolv år senare. Hennes arbetsuppgifter där bestod främst i att förbereda inför och städa efter kejsarsnittsoperationer. Hon tog bland annat fram handskar, knivblad, kateter, sprutor och förband, och hjälpte sedan operationssköterskorna vid uppdukningen. Efter det hämtade hon patienten och hjälpte hen upp på operationsbordet. Väl där berättade Kerstin för patienten vad som skulle hända innan hon sövde patienten och tog hens blodtryck. När patienten väl var sövd kunde hon lägga hens ben i benstöd och fästa dem där för att sedan tvätta av den yta som skulle opereras.

Innan de började såg Kerstin till att det fanns en stämplad patientremiss, och när det var fastställt skrev hon i operationsjournalen. Under själva operationerna räckte Kerstin operationssköterskorna de trådar och instrument de behövde. Vid behov gick hon även och hämtade fler sterila instrument från förrådet.

När operationen var klar hjälpte Kerstin operationssköterskorna med förband och lokalbedövning, och tog fram steril klädsel. Hon såg sedan till att patienten blev påklädd och hjälpte hen att först sitta upp och sen flyttas till rullvagnen för att transporteras till uppvakningsrummet dit Kerstin följde med.

Efter och mellan operationerna fanns det, likt vid operationsavdelningen innan, instrument och material att rengöra, tvätta och ersätta. Kerstin tog hand om dessa och spritade av bland annat operationsbord, operationslampa och golv.

Pension 2004

När Kerstin i efterhand ser tillbaka på sina 47 år vid Gävle sjukhus finns det både positivt och negativt med den tid som gått. Åren på sjukhuset var ofta både stressiga och krävande. På operationsavdelningen kunde akuta operationer ske när som helst och arbetsdagarna kunde på grund av det bli långa. Den fysiska arbetsmiljön kom också med sina utmaningar och Kerstin misstänker att det var de 15 åren hon spenderat på narkosrengöring som gett henne tinnitus. Men när hon i efterhand väger dessa aspekter mot de positiva anser hon att de positiva vägde tyngre. Hon värdesätter att vara behjälplig, inte bara gentemot patienterna utan även mot sina medarbetare på de olika avdelningarna. Stress och bitvis obekväma arbetstider var enligt henne ett litet pris att betala för vad hon beskriver som ett intressant arbete där hon fick möjlighet att hjälpa andra.

E-postadress

regionarkivet@regiongavleborg.se eller mimmi.kingdon@regiongavleborg.se

Postadress

Region Gävleborg
Regionarkivet
801 88 Gävle