Tillsammans kan vi hjälpas åt att minnas: Andra världskrigets och minoriteternas spår i regionarkivet
Den 27 januari varje år uppmärksammas förintelsens minnesdag runtom i världen. I år är det 78 år sedan befrielsen av fångarna i koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau. Bland krigets offer fanns främst folkgrupperna judar och romer som idag bägge är nationella minoriteter i Sverige. Regionarkivet har i samarbete med Kultur Gävleborg sökt efter spår från de nationella minoriteterna bland handlingarna i regionarkivet. – I ett oansenligt brunt kuvert, instoppat mellan ett par inbundna kassaböcker, hittade vi några sedan länge bortglömda handlingar som visade sig bära på historien om hur kriget nådde hela vägen till Hälsinglands djupa skogar, säger Cajsa Sjösten, regionarkivet.
Under andra världskriget upprättades flera läger i Sverige som kallades slutna förläggningar eller interneringsläger. I Hälsingland upprättades några av dessa läger, bland annat i Rengsjö, Hälsingmo och Sunnerstaholm.
Lägret i Sunnerstaholm öppnade 1944 och stängdes ner i slutet av 1946. Lägrets utformning förändrades med tiden. Till en början fanns här bland annat estländska flyktingar, ingermanlänningar och senare tyska desertörer. En kort period var även den tyska legationen (det vill säga beskickningen, motsvarande konsulat eller ambassad) från Stockholm med familjer internerade på först Sunnerstaholm och senare i Axmar. Sunnerstaholm var på slutet ett öppet flyktingläger och kallades då utlänningsläger. Hit kom då människor som befriats från koncentrationsläger eller som lyckats fly. Bland annat kom Röda korsets vita bussar med flyktingar, de flesta polacker och judar, just hit.
Sunnerstaholm och kopplingen till Moheds sanatorium
De bortglömda handlingarna som hittades i regionarkivet visade sig komma från Sunnerstaholms internerings- och utlänningsläger, bevarade genom kontakten med Moheds sanatorium. Under andra världskriget var spridningen av tbc, lungtuberkulos, fortfarande stor. Det närliggande sanatoriet i Mohed som drevs av landstinget fick i uppdrag att ta emot och undersöka de flyktingar som vistades på Sunnerstaholm. I handlingarna kan vi se att bland annat polska och ungerska judiska flyktingar lungröntgades, provtogs och följdes upp via Moheds sanatorium, efter remiss från lägerläkaren. När Sunnerstaholm stängdes i slutet på 1946 förflyttades de kvarvarande flyktingarna med tbc till lägret i Hälsingmo.
Bland handlingarna hittades även sådant som inte direkt rörde flyktingarnas sjukvård. Mellan remisser till sanatoriet, hälsokort med tbc-status och register över intagna hittades även uppgifter om att flera av flyktingarna lämnade lägret då de utackorderats för arbete hos såväl bönder och företag i närheten.
