Frågor och svar - Jämlikhetsutredningen

I grund och botten handlar jämlikhet om att människor ska betraktas som lika mycket värda och ges samma möjligheter och villkor i samhället, oavsett vilka de är eller var de bor. Förutsättningar för jämlikhet finns när alla människor, utifrån sina behov och förutsättningar, ges likvärdiga möjligheter i samhället.

I grund och botten handlar jämlikhet om att alla individer, oavsett grupptillhörighet, ska betraktas som lika mycket värda och ha samma förutsättningar, möjligheter och villkor i samhället. Jämlikhet berör med andra ord alla diskrimineringsgrunder; ålder, sexualitet, etnicitet, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, religion eller funktionsnedsättning

Jämställdhet handlar om jämlikhet mellan könen. Jämställdhet innebär en jämn fördelning av inflytande, villkor och makt mellan könen.

Ett jämlikt samhälle innebär inte att alla är lika, men det innebär att alla ges likvärdiga möjligheter. Föräldrarnas utbildningsnivå, inkomst eller var en person bor ska inte påverka förutsättningarna till ett bra liv. Hur någon ser ut, funktionsförmågan eller vilken sexualitet personen har ska inte heller spela någon roll.

Att skapa ökad jämlikhet innebär att anpassa verksamheter och insatser utifrån människors olika förutsättningar och behov, samt riva de hinder som finns inbyggda i våra olika strukturer, arbetssätt och bemötande. Vi måste göra olika för att åstadkomma jämlika möjligheter.

Det behövs mer, och samlad, kunskap om hur skillnader i grundläggande livsvillkor mellan olika grupper tar sig uttryck i Gävleborg, varför det ser ut som det gör och hur vi på bästa sätt kan minska skillnaderna. Med Jämlikhetsutredningen som grund har vi förhoppningsvis ännu bättre förutsättningar att ta beslut och utveckla arbetssätt och insatser som motverkar trenden med ökad ojämlikhet och istället ökar jämlikheten.

Vi har god kunskap om hur det ser ut i Gävleborg, däremot har vi tidigare inte haft en samlad bild utifrån ett jämlikhetsperspektiv. Den här utredningen går djupare in på orsaker till varför det ser ut som det gör och vad vi behöver göra för att pressa tillbaka ojämlikheter människor emellan.

Målsättningen är att erbjuda såväl offentliga, privata som civilsamhällesaktörer i länet en gemensam nuläges- och kunskapsbild att samlas kring. Förhoppningen är också att Jämlikhetsutredningen ska utgöra ytterligare ett verktyg för att pressa tillbaka ojämlikheten människor emellan.

• Utifrån ett rättighetsperspektiv måste vi följa lagar (ex regeringsformen, kap 1 §2) och FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. Det handlar enkelt uttryckt om att människor ska betraktas som lika mycket värda och ges samma möjligheter och villkor i samhället. Förutsättningar för jämlikhet finns när alla människor, utifrån sina behov och förutsättningar, ges likvärdiga möjligheter i samhället.
• Att motverka ojämlikheten och främja jämlikhet mellan människor är också en viktig framtidsfråga. Minskad ojämlikhet är exempelvis ett av de 17 målen inom den globala utvecklingsagendan Agenda 2030 som undertecknats av alla världens stats- och regeringschefer.
• En demokratiaspekt är att vikten av tillit människor emellan är avgörande för den sociala sammanhållningen i ett samhälle, vilket i sin tur är en förutsättning för en fungerande demokrati.
  
  
• Utifrån ett tillväxt- och utvecklingsperspektiv ger exempelvis en ökad jämlikhet på arbetsmarknaden ökad tillgång till arbetskraft som i sin tur bidrar till samhällets produktion, innovation, utveckling och tillväxt.
  
  
• En ökad jämlikhet gör att den potential som finns i befolkningen bättre tas tillvara, vilket är viktigt för att länet ska fortsätta utvecklas. Att ta tillvara potentialen innebär att människors möjligheter hänger mer ihop med egna färdigheter och kompetenser snarare än kön, etnicitet och/eller föräldrarnas bakgrund.
  
  
• Även platsaspekten är viktig utifrån ett jämlikhetsperspektiv, som att den grundläggande samhällsservicen är likvärdig var jag än bor i länet och att förutsättningarna för goda livsvillkor och ett gott liv är oberoende av plats.
• Ojämlikhet är självförstärkande. Det innebär att det behövs ett kontinuerligt arbete enbart för att hålla ojämlikheten i samhället konstant istället för ökande – och ytterligare ansträngningar om den ska minskas.

Jämlikhetsutredningen berör sex olika områden: utbildning, arbete och ekonomi, tillgänglighet och boendemiljöer, demokrati och delaktighet, hälsa samt vård. Alla dessa områden hänger ihop. En persons utfall inom ett område påverkar hens möjligheter inom ett annat område.

De grundläggande socioekonomiska livsvillkoren – i detta fall utbildning, arbete och ekonomi – lägger grunden för människors möjligheter även inom andra områden.

Utredningen har genomförts och rapporten har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av fyra medarbetare från förvaltningen Forskning och Samhällsmedicin samt Regional utvecklingsförvaltning, Region Gävleborg. Arbetsgruppen har haft stöd från två referensgrupper med företrädare för Regional utvecklingsförvaltning respektive Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen, Region Gävleborg.

Rapporten vilar på vetenskaplig grund och bygger på analys av ett antal olika källmaterial:

• Statistik från olika register och enkäter (regional data där så är möjligt).
  Det statistiska materialet har brutits ned utifrån diskrimineringsgrunderna, geografi och socioekonomisk position där så är möjligt.
• Rapporten bygger också på verksamhetsnära dialoger med företrädare för ett antal olika aktörer i länet: förvaltningar och enheter inom Region Gävleborg, länets kommuner, förbund, statliga myndigheter, Högskolan i Gävle och olika organisationer inom civilsamhället. Dessa dialoger kan jämföras med semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Dialogerna har syftat till att fånga den kunskap som finns i verksamheterna, identifiera behov, samt till att få in förslag på åtgärder som kan göra skillnad i Gävleborgs län, utifrån respektive verksamhet. Totalt har 50 dialoger, á ca 60-120 minuter genomförts.
• Tidigare utredningar och rapporter utgör viktiga underlag (lokala, regionala och nationella).

Utkast till kapitlen i rapporten har granskats av sakkunniga inom respektive område. Granskning har också gjorts av Anna Balkfors, tidigare Kommissionär i Jämlikhetskommissionen (SOU 2020:46), sekreterare i Kommissionen för jämlik hälsa (SOU 2017:47), och processledare/huvudsekreterare i Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö.

Utredningsarbetet startade år 2019 och var först beräknat vara klart december 2020. Utifrån ett tilläggsdirektiv i Regionstyrelsens årsplan 2021-2023 förlängdes utredningsarbetet till och med juni 2021. Tilläggsdirektivet innebär att utredningen utöver tidigare direktiv ska beakta pandemins (efter-)verkningar på samhällsnivå samt beskriva hur ojämlikhet (eventuellt) är kopplat till exempelvis sociala, ekonomiska och vårdrelaterade konsekvenser som pandemin har fått och fortsättningsvis riskerar att få.

Återrapportering till Regionstyrelsen har skett i två omgångar, september och oktober 2021.

Konferens för spridning av kunskap från utredningen genomförs den 17 november 2021.

Vi vet att livsvillkoren ser olika ut för olika grupper. Exempelvis finns tydliga skillnader avseende hushållens ekonomi, olika gruppers utbildningsnivå och möjligheten till ett arbete (liksom faktorer rörande omfattning, lön och arbetets status). Delvis som en konsekvens av detta uppstår ojämlikheter i hälsa, delaktighet och tillgänglighet.

Synliga uttryck för de ojämlika livsvillkoren är exempelvis systematiska variationer i förekomst av olika sjukdomar, medellivslängd, levnadsvanor, boende, tillgänglighet, tillit och deltagande.

Grupper med goda livsvillkor har det gott på flera sätt; hög utbildningsnivå, goda och stabila inkomster, högre medellivslängd, bättre hälsa, bor i mer attraktiva områden och upplever en högre nivå av delaktighet och inflytande i samhället. Gruppen med mindre goda livsvillkor däremot har sämre ekonomiska förutsättningar, sämre hälsa, lever trängre i mindre attraktiva områden och upplever en lägre grad av delaktighet

Skillnaderna mellan grupper ökar på flera områden. Ett exempel är inkomstklyftorna som ökar stadigt. Skillnaderna i inkomst i länet mellan de som tjänar mest och de som tjänar minst är större idag än för både tio och 20 år sedan

Gävleborg har en högre andel av befolkningen som en låg utbildning, som står utanför arbetsmarknaden, som har små ekonomiska marginaler och har en svag hälsa, alternativt riskerar hälsoproblem i framtiden, i jämförelse med riket som helhet.

Det finns tendenser till att dessa olika svårigheter koncentreras allt mer: det är med andra ord i ökande utsträckning samma grupper som har en låg inkomst som också har en låg utbildning, står utanför arbetsmarknaden, har en sämre hälsa, en låg grad av tillit och samhällsdeltagande och som bor i resurssvaga områden. Det är också samma grupper som år efter år har sämre förutsättningar än andra

Ingen enskild aktör kan ensam skapa ett jämlikt Gävleborg, det kan vi bara göra tillsammans, olika aktörer i länet, offentliga verksamheter såväl som privata och ideella.

Aktörer i Gävleborg har ett stort handlingsutrymme att skapa mer jämlika förutsättningar och möjligheter för alla som lever och verkar i Gävleborg. Det som krävs är ett tålmodigt och långsiktigt förbättringsarbete hos varje aktör för att göra det befintliga uppdraget bättre och för alla.

En central kugge för att nå mer jämlika möjligheter i Gävleborg är att varje aktör tar ett tydligt och aktivt ägarskap för mer jämlika möjligheter. Med det menas att alla aktörer integrerar ett jämlikhetsperspektiv i det som styr verksamheten och gör sin analys av sitt ansvar, sitt bidrag, och sina möjliga lösningar i form av förändrade arbetssätt, prioriteringar och resursfördelning - för mer jämlika möjligheter i Gävleborg

För att som aktör kunna identifiera möjliga vägar till ökad jämlikhet och inkludering utifrån verksamhetens specifika uppdrag behövs kunskap. Dels om vilka grupper verksamheten når och inte, dels om vilka effekter verksamheten har för olika grupper. Därför är en annan central kugge analys. När analysen görs återkommande och med ett jämlikhetsperspektiv (dvs när vi analyserar utifrån diskrimineringsgrunder, socioekonomisk position och geografisk plats) får vi kunskap om vad som behöver förändras för att öka möjligheterna för fler. I både analysen och i val av åtgärder för att bidra till ökad jämlikhet, kan framgångsfaktorerna som utredningen identifierat vara vägledande.

Framgångsfaktorer aktörer kan använda i analyser som genomförs och vid justering av arbetssätt, prioriteringar och resursfördelning, för att bidra till ökad jämlikhet:

• Investera idag för framtida avkastning. Satsa tidigt och långsiktigt.
• Satsa olika för att åstadkomma lika genom behovsstyrd resursfördelning.
• Riv hinder genom att identifiera och åtgärda utestängande strukturer.
• Prioritera tvärsektoriell och tvärprofessionell samverkan utifrån gemensamt definierade utmaningar .
• Anta ett normkritiskt arbetssätt i verksamheten som ett verktyg för att följa diskrimineringslagen.
• Anpassa information och bemötande utifrån individ och målgrupp.

Jämlikhetsträdet illustrerar både Jämlikhetsutredningens upplägg, dess komplexitet och hur de olika områdena samspelar och varför ojämlikhet uppstår.

I detta träd så har vi orsaker till ojämlikhet i rötterna och vi har effekter av ojämlikhet i grenar och löv. I stammen finns kärnan när vi talar om ojämlika möjligheter: de grundläggande socioekonomiska livsvillkoren – utbildning, arbete och ekonomi lägger grunden för människors möjligheter även inom andra områden. Skillnader inom till exempel boendemiljöer, socialt deltagande eller hälsa är i stor utsträckning speglingar av skillnader i socioekonomiska livsvillkor. De grupper som har bättre socioekonomiska livsvillkor bor i miljöer som ses som mer attraktiva, har ett högre samhällsdeltagande och en bättre hälsa jämfört med grupper med sämre socioekonomiska livsvillkor.

De grundläggande socioekonomiska livsvillkoren påverkar också människors möjlighet till beslut och handlingar. Mer resurser ger större handlingsutrymme. Grupper som har tillgång till mer resurser – både ekonomiska och andra typer av resurser – har möjlighet att omvandla dessa till ytterligare andra resurser.

Kortfattad beskrivning av Jämlikhetsträdet:

Stammen och dess grenar:
I trädets stam finns områdena utbildning och arbete och ekonomi. Dessa områden utgör de grundläggande socioekonomiska livsvillkoren, som i sin tur påverkar utfallen inom de områden som finns i trädets grenar; hälsa, tillgänglighet & boendemiljö samt delaktighet.

I stammen finns också människorna inristade. Att människor är inristade i barken på trädet är för att symbolisera att utredningen handlar om människor, som på gruppnivå har olika förutsättningar och ges olika möjligheter genom våra strukturer och vårt samspel.

Lövverket:
Längst ut i trädets lövverk finns exempel på uttryck av ojämlikhet, skillnader som syns i statistiken eller som människor upplever i sin vardag. Dessa variabler varierar systematiskt mellan olika grupper.

Rötterna:
I trädets rötter finns förklaringar till att ojämlikhet uppstår och upprätthålls. Förklaringarna är uppdelade i två områden: strukturella faktorer och samspel mellan människor. Med strukturella faktorer menas övergripande samhällssystem, prioriteringar, lagar och regelverk. På lokal och regional nivå kan det exempelvis handla om hur vi som aktörer i samhället valt att organisera vårt arbete och vår service i rutiner, regler, processer, styrning, resursfördelning, lokalisering och hur vi samverkar med varandra.

Samspel handlar om hur människor beter sig mot och bemöter varandra, oavsett om det sker i en yrkesroll, som företrädare för något eller som privatperson. Sociala normer och maktordningar påverkar även strukturella faktorer, såsom hur verksamheter bedrivs och vilka som prioriteras och, medvetet eller omedvetet, innebära att utestängande strukturer finns inbyggda i verksamheter och system.

Komplexiteten förstärks av att de variabler som visualiseras i bilden befästs och förstärks i ett kontinuerligt samspel och växelverkan, vilket pilarna runt trädet symboliserar. Därtill kan vi lägga på ett livscykelperspektiv – uppväxtvillkor – som visar att alla variabler påverkar en individ under dess uppväxt och livstid i den kontext hen befinner sig.