Om barnrätt i organisationen

Vare sig du är medarbetare, chef eller förtroendevald inom Region Gävleborg så ska du arbeta utifrån ett barnrättsperspektiv, i Region Gävleborgs styrdokument står det nämligen att barn och unga är en prioriterad målgrupp samt att hänsyn ska tas till barnets rättigheter.

Enligt barnkonventionen som lag så läggs allt större vikt vid att alla rättstillämpare, alla vuxna, som arbetar med barn eller fattar beslut som rör barn ska se till barnets perspektiv och barnets bästa.

För att öka kunskapen om barnets rättigheter har Sveriges kommuner och regioner (SKR) tagit fram ett stödmaterial. Materialet tar upp nio olika teman, till exempel :

  • varför offentlig verksamhet ska arbeta med barnets rättigheter 
  • vilka rättigheter barn har 
  • hur Sverige arbetar med att implementera rättigheterna på olika nivåer

Materialet består av filmer med tillhörande diskussionsfrågor, presentationer och förslag på litteratur för den som vill fördjupa sig. Stödmaterial barnets rättigheter.

Det finns också mycket material och kunskap från Barnombudsmannen om hur Barnets rättigheter kan föras in i det dagliga arbetet. Deras barnrättsresa hittar du här: Verktyg för barnrätt i praktiken.

Det här innebär barnkonventionen:

Som medarbetare vid Region Gävleborg har vi gemensamt att vi ska förhålla oss till och arbeta med barnrättsperspektivet, det innebär att vi alla ska ta hänsyn till och medverka till barns bästa i vårt arbete och i de händelser och aktiviteter vi genomför. Det betyder att detta berör alla, vare sig du jobbar direkt eller indirekt med eller för barn. Det är bra att se över hur det ser ut i just er verksamhet och vilka förutsättningar som behövs för att du ska känna dig trygg i att arbeta i enlighet med barnets rättigheter.

Fundera över de här frågorna:

  • Har ni användbara metoder eller verktyg för att kunna avgöra vad som är barnets bästa i ett visst fall eller ärende? Har ni metoder för att avgöra barnets bästa eller konsekvenser för barn som grupp?
  • Har ni ett bra forum för att ta upp reflektioner, frågor och funderingar kring vad ett praktiskt arbete med barnkonventionen innebär?
  • Finns det utbildning du kan gå för att få mer kunskap om barnets rättigheter?
  • Har ni tillräckliga metoder för att kunna hämta in synpunkter från barn själva?

Vid Region Gävleborg har vi gemensamt att vi ska förhålla oss till och arbeta med barnrättsperspektivet, det innebär att vi alla ska ta hänsyn till och medverka till barns bästa i vårt arbete och i de händelser och aktiviteter vi genomför. Det betyder att detta berör alla, vare sig du jobbar direkt eller indirekt med eller för barn. Som chef handlar det mycket om att fortsätta skapa förutsättningar för att ett gott barnrättsarbete ska kunna bedrivas inom verksamheterna. Ett gott barnrättsarbete kan till exempel handla om att:

  • Fatta beslut om och avstätta tid och resurser för ett långsiktigt barnrättsarbete.
  • Se över barnrättsperspektivet i budget och styrdokument

Fundera över följande frågor: 

  • Har ni användbara metoder för prövning av barnets bästa eller reflektion kring barnkonsekvensanalyser?
  • På vilket sätt lyssnar ni och inhämtar synpunkter från barn?
  • På vilket sätt och när använder ni er av kunskap om barns livsvillkor?
  • Har ni forum att diskutera och reflektera utifrån barnets rättigheter i er verksamhet?
  • Vilka behöver ni samverka med?
  • Sker det kontinuerlig utbildning om barnets rättigheter? Har chef och medarbetare tagit del av utbildning?

Framför allt är det bra att be om mer kunskap om barnets rättigheter, men också om barn och ungas uppväxtvillkor i länet. Det kan också vara bra att se över om det kanske krävs några särskilda politiska beslut som kan hjälpa arbetet i organisationen framåt. Det kan handla om att prioritera ett barnrättsperspektiv i alla styrdokument, eller en policy om att barnrätt angår alla i organisationen.

SKL har tagit fram 9 framgångsfaktorer för ett lyckat barnrättsarbete som är bra för förtroendevalda att känna till.

  1. Ta reda på om det finns ett beslut i fullmäktige (styrelse) om att arbeta i enlighet med konventionen.
  2. Ta in skrivningar om rättigheterna i alla styrande dokument.
  3. Verka för att det ska finnas ett krav på återrapportering till den politiska nivån.
  4. Kartlägg kunskapsnivån.
  5. Besluta om en samordningsfunktion.
  6. Tillsätt en arbetsgrupp som är knuten till samordningsfunktionen.
  7. Förankra arbetet i hela organisationen.
  8. Genomför aktiviteter på olika nivåer.
  9. Be om handledning och stöd om det behövs.

Läs mer om framgångsfaktorerna här

Region Gävleborgs medarbetare hittar utbildningen i Kompetensportalen, övriga intresserade kan ta del av den här.

Region Gävleborgs grundutbildning i barnrätt och barnkonventionen (pdf)

Frågor och svar om barnrättsarbetet

Regeringen har beslutat om att göra FN:s barnkonvention till svensk lag med start januari 2020. Anledningen är att regeringen anser att barnkonventionens starka ställning behöver tydliggöras och att ett barnrättsbaserat synsätt ska ha ännu större genomslag i rättstillämpningen. Om du har frågor om barnkonventionen till lag, finns det mer information på regeringens hemsida:

Frågor och svar om att göra FN:s barnkonvention till svensk lag

Frågor och svar om barnkonventionen blir lag (för dig som är barn)

Inom Region Gävleborg arbetar vi bland annat med vård, kultur, infrastruktur, hållbarhet samt att främja goda livsvillkor hos länets befolkning. Det betyder att vi möter såväl vuxna som barn och unga inom alla dessa områden. Det kan till exempel vara som kund eller brukare, som patient eller anhörig, som medborgare eller elev.

Det finns många beslutsprocesser som pågår som direkt eller indirekt påverkar barns livssituation på olika sätt. Det är därför alla inom offentlig verksamhet arbetar och ska arbeta utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter.

En inkorporering av barnkonventionen innebär att rättstillämpare, (bland annat tjänstepersoner och beslutsfattare) måste förhålla sig till barnkonventionen på ett annat sätt än tidigare. En inkorporering av barnkonventionen som lag innebär bland annat ett tydligare krav på att rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn. En inkorporering innebär att barnets roll som rättighetsbärare stärks.

Det betyder till exempel att beslutsfattare och tjänstepersoner måste kunna visa dokumentation samt motivera hur man tänkt när beslut tagits som berör barn, men också när man fattat ett beslut och hävdat att det inte berör barn. Det krävs kontinuerlig kompetensutveckling i vad barnets rättigheter innebär och utbildning i olika metoder samt handgripliga verktyg för att kunna göra sådana bedömningar i det ordinarie arbetet. Genom att barnkonventionen blir lag tydliggör regeringen att det barnrättsbaserade synsättet ska genomsyra hela verksamheten på alla nivåer och att vi i våra åtagande om barn alltid ska se till barnets bästa.

Lagstiftningen ska redan idag tolkas i enlighet med barnkonventionen och många av de lagar som förekommer i våra verksamheter har anpassats efter barnkonventionen, s.k. transformerats. Skillnaden nu med en så kallad inkorporering blir att även i dessa fall ska barnkonventionen tolkas utifrån sin helhet och inte bara de delar som redan transformerats. Regeringen beskriver det såhär:

”En inkorporering av barnkonventionen klargör att annan lagstiftning som rör barn, t.ex. bestämmelser i föräldrabalken, utlänningslagen, skollagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och socialtjänstlagen, ska tolkas utifrån konventionen i dess helhet och inte endast utifrån de bestämmelser som transformerats i respektive lag.”

Det blir viktigare att i beslutsprocesser, utredningar och liknande kunna visa hur ett helhetsperspektiv på barnets rättigheter har beaktats. Det kan också handla om att offentlig verksamhet kan behöva se över sina rutiner, riktlinjer, modeller och verktyg för att göra barnkonsekvensanalyser och prövning av barnets bästa.

Det finns många fördelar med att barnkonventionen blir svensk lag. Några exempel:

  • En lag kan direkt tillämpas av domstolar och myndigheter.
  • Barnrättslagen kommer att bidra till att barn ses som rättighetsbärare.
  • Luckor som finns i lagstiftningen kan täppas till.
  • Barnrättslagen får företräde framför förordningar och myndighetsföreskrifter.

Det som är gemensamt för kommun, landsting och region är att det finns stöd på vägen i tillämpningen barnkonventionen som lag. Regeringen fortsätter driva utredningar som tydliggör olika aspekter av den nya lagen. Barnombudsmannen (BO) står för kunskapslyft och att ta fram metoder för tolkning av barnkonventionen. SKL har region- och kommunnätverk i barnets rättigheter, samt tar fram olika kunskapsunderlag användbara för offentlig sektor. Nedan kan du hitta mer information.

Regeringen arbetare vidare med:

  • För att barnets rättigheter ska få önskat genomslag krävs utöver en inkorporering av barnkonventionen fortsatt transformering av konventionen.
  • Regeringen aviserar i lagrådsremissen att en utredning kommer att ge i uppdrag att genomföra en bred kartläggning av hur barnkonventionen behandlas i svensk lagstiftning och i rättstillämpningen och att konventionsbestämmelsernas innebörd systematiskt ska analyseras utifrån svenska förhållanden.
  • En vägledning för hur barnkonventionen kan tolkas och tillämpas utifrån folkrättsliga tolkningsregler ska utformas samt att en nyöversättning av barnkonventionen på svenska ska publiceras i samband med inkorporeringen.

Barnombudsmannen stödjer med:

SKL stödjer med:

Vare sig du är medarbetare, chef eller förtroendevald inom Region Gävleborg så ska du arbeta utifrån ett barnrättsperspektiv, i Region Gävleborgs styrdokument står det nämligen att barn och unga är en prioriterad målgrupp samt att hänsyn ska tas till barnets rättigheter. När Barnkonventionen blir lag 2020 blir barnets rättsliga skydd än starkare. Större vikt kommer läggas vid att alla rättstillämpare, alla vuxna, som arbetar med barn eller fattar beslut som rör barn ska se till barnets perspektiv och barnets bästa.