Nytt projekt ska förbättra den palliativa vården i länet

– Vi upplever att det finns en rädsla att göra fel, men det kommer ifrån godhet då man inte vill göra någon illa, säger Linnea Hurtig.

Under 2023 startas ett projekt i Region Gävleborg för att öka kunskapen om hur vårdpersonal bäst bemöter svårt sjuka och döende patienter och deras närstående. Palliativa enheten har fått cirka 650 000 kronor i statsbidrag för att utbilda vårdpersonal både inom regionen och i länets kommuner. Målet är att både barn och vuxna, som patienter eller närstående, ska få rätt stöd och hjälp.

– Vi upplever att man tror att patienten måste komma till de palliativa teamen för palliativ vård. Men annan vårdpersonal kan börja med palliativa insatser tidigare. Forskning visar också att patienten får en förbättrad livskvalitet om det ”palliativa tänket” kommer tidigare i vården, säger vårdenhetschef Linnea Hurtig.

Det händer att den sjuke själv eller närstående vuxna inte förstår hur allvarlig situationen är, säger Linnea Hurtig. Därför vill man genom projektet ge vårdpersonal kunskap så att de bättre klarar av de svåra samtalen och inte påbörjar nya behandlingar som riskerar försämra personens livskvalitet på slutet.

– Vi behöver bli bättre på att kunna säga: ”Nu finns det ingen kurativ behandling, nu finns inget som kan bota den här sjukdomen”, säger Linnea Hurtig.

Barns rättigheter finns i lagen

Laila Engstedt är kurator i det palliativa teamet i kommunerna Bollnäs, Söderhamn och Ovanåker och är också representant för närstående barn i Regionalt cancercentrum, RCC i Gävleborg. Hon förklarar att barn under 18 år har rättigheter som vårdpersonal är skyldiga att tillgodose. Rättigheter som finns i bland annat hälso- och sjukvårdslagen och FN:s barnkonvention som är svensk lag.

– Enligt lag har barn rätt till information, råd och stöd. Det måste vi bli bättre på inom sjukvården.
Därför är det viktigt att vårdpersonal har kunskap om hur man bemöter närstående barn på rätt sätt. En del barn kan ha en förälder med en livshotande sjukdom, andra barn en döende farmor eller morfar som levt ett långt liv, men som de står mycket nära. Om de här barnen inte får rätt stöd och hjälp i sorgearbetet riskerar de att få problem senare i livet.

– Forskning visar att barn som förlorat en anhörig löper dubbelt så stor risk att dö i förtid som vuxen och de drabbas oftare av psykisk ohälsa. Det leder till depressioner, psykisk sjukdom, självskadebeteende och sämre skolresultat. Därför måste vi hjälpa barnen i sorgearbetet, säger kurator Laila Engstedt.

”Vi behöver hjälpa föräldrarna”

Barn i allmänhet undviker att berätta hur de mår då de inte vill belasta föräldrarna, förklarar Laila Engstedt. Det finns också en risk att närstående barn inte får veta hur allvarlig situationen är, att en förälder eller farförälder är döende. Vårdpersonal behöver därför bli bättre på att fråga efter alla närstående barn, både biologiska och så kallade bonusbarn så att de alla kan få rätt stöd och hjälp.

– Hela familjen, även barnen behöver få veta när det är kort tid kvar. Vi behöver också hjälpa föräldrarna att själva prata med barnen eller att vi gör det tillsammans med dem, säger Laila Engstedt.

Inte självklart överallt att stötta barn

En del av projektet är föreläsningar som Laila Engstedt håller för vårdpersonal, om hur man i vården bäst stöttar barn i sorgeprocessen. Målet är att kunna ge hela familjen ett så bra avslut som möjligt.

– För oss inom den palliativa vården är det självklart att hjälpa hela familjen, men jag tror inte det är självklart överallt inom vården. Är det en hjärtsjuk patient så är det ett hjärta man tar hand om, säger Laila Engstedt och fortsätter:

– Därför behöver vi skapa trygghet och tillit och hjälpa också barnen att förbereda sig på det oundvikliga.

Projektet heter "Projekt för att öka kunskapen i palliativ vård" och pågår under 2023 inom Region Gävleborg.