Ingen kö till kvinnosjukvården i Hudiksvall

Kvinnosjukvården i Hudiksvall har 100 procents tillgänglighet och uppfyller vårdgarantin med god marginal. Alla sökande får läkartid inom 60 dagar – och de flesta mycket snabbare än så. Trots brist på både barnmorskor och läkare har man lyckats eliminera väntelistan helt.

”Oj, får jag komma så snart?”.

Det är numera en vanlig kommentar från patienter som söker hjälp hos gynmottagningen i Hudiksvall. Telefonkön i TeleQ har minskat radikalt; de fundersamma och arga patienterna från förr är försvinnande få eftersom det helt enkelt inte finns någon väntelista.

80 procent av de sökande får en tid inom 30 dagar, och många gånger inom bara en eller två veckor. Tillgängligheten är den högsta inom Region Gävleborg, och man ligger även högt i en nationell jämförelse när det gäller kvinnosjukvård.

Några av de medarbetare inom kvinnosjukvården i Hudiksvall, som tillsammans lyckats skapa 100 procents tillgänglighet.
Övre raden fr v: Johanna Strandberg, sjuksköterska, Karin Fast, vårdenhetschef, Gabor Harsanyi, läkare, Kim Hald, chefsstöd, Maria Hägg, undersköterska. Mitten: Margareta Kjörling, barnmorska, Ann-Gerd Nilsson barnmorska. Nedre raden fr v: Maria Nilsson, chefstöd, Barbro Lindblom, sjuksköterska, Elisabeth Sjöström, barnmorska.

 

Rätt patient på rätt plats

Förutsättningarna ser inte goda ut på papperet, eftersom det saknas både läkare och barnmorskor. Men, som man uttrycker det, med ”sunt förnuft” och ”medarbetare som drar åt samma håll” har det gått vägen.

Ett konkret exempel är hanteringen av remisser. Patienter som inte hör hemma på sjukhuset styrs utan undantag om till primärvården, med resultatet att de som behöver specialistvård kommer in snabbt och övriga tas om hand av en vårdgivare med stor erfarenhet av mildare åkommor.

”Vi ska hålla oss till kriterierna, och ibland krävs det lite mod för att våga säga nej och styra om en patient”, säger Karin Fast, vårdenhetschef.
Även återbesöken följer medicinsk grund. Mottagningen säger inte ja till återbesök inom en vecka, om det är två eller fyra veckor som är fastslaget.  

Teamkänsla och nedriven hierarki

Alla medarbetare har deltagit i förbättringsarbetet, och framgångar med nya arbetssätt lyfts fram kontinuerligt. Personalen vittnar om nedrivna hierarkier och en prestigelös, nyfiken och familjär läkargrupp som är mån om att ta tillvara allas kompetenser och synpunkter för att ständigt förbättra detaljerna. Läkare som har kaffevecka och tömmer diskmaskinen i lunchrummet.

”Många blir förvånade när jag berättar att vi fikar tillsammans och att jag alltid kan säga till om något inte fungerar så bra. Vi är en kedja där alla länkar är viktiga för ett effektivt flöde. Jag ser till att hålla undan i den del jag ansvarar för”, säger Gun-Britt Sundberg, medicinsk sekreterare.

Gun-Britt Sundberg, medicinsk sekreterare, uppskattar öppenheten mellan olika yrkesgrupper inom kvinnosjukvården, något som skapar teamkänsla. ”Vi är en kedja där alla länkar är viktiga för ett effektivt flöde. Jag ser till att hålla undan i den del jag ansvarar för”, säger Gun-Britt. 

 

Så få prylar som möjligt

Gynmottagningen har inte bara städat i väntelistor och register. Enligt mottot ”det ska vara lätt att göra rätt” är skåp och lådor noggrant märkta med innehåll, och man har skalat ner på onödig inredning och arbetsredskap. Högst fem föremål på varje skrivbord, är regeln; bort med allt man inte behöver. Både hygiensköterska och städansvarig är mer än nöjda.

För att ha möjlighet att utvecklas ytterligare söker kvinnosjukvården i Hudiksvall nya medarbetare både inom gynekologi och förlossningsvård.

 

Förbättrar vårdmetoderna

Inom kvinnosjukvården i Hudiksvall finns både intresse och engagemang för att ständigt förbättra vårdmetoderna. Förlossningen har gjort sig rikskänd för införandet av ”det finska greppet”, som radikalt har minskat förlossningsskadorna. Just nu utökas andelen livmoderoperationer via titthålskirurgi, vilket gör att patienterna återhämtar sig snabbare.

Förlossningsvården i Hudiksvall har gjort sig rikskända genom införandet av ”finska greppet”, en metod att stödja muskulaturen vilket minskar förlossningsskadorna hos de födande mammorna. Ann-Gerd Nilsson är en av barnmorskorna som ser till att metoden praktiseras och lärs ut till nyanställda. ”Vårt mål är att hjälpa kvinnan att få den bästa upplevelse hon kan av förlossningen”, säger Ann-Gerd.    

 

Hålla i och hålla ut

Nu när kvinnosjukvården hittat metoder för att nå en hög tillgänglighet är utmaningen att fortsätta vara noggrann, uthållig och konsekvent.
”Bristen på läkare och barnmorskor har gjort att vi ständigt behöver se över hur vi jobbar i stället för att hoppas på att bli fler”, säger Ingela Karlsson, vårdenhetschef.
Åsa Celander, vårdenhetschef, konstaterar att hög tillgänglighet inte betyder att man har mer att göra.
”Det är precis tvärtom, det infinner sig ett lugn med vetskapen att vi jobbar effektivt med de resurser vi har. Varje timme sparar vi tid som vi kan ägna åt förbättringsarbete”, säger Åsa Celander.