Det handlar om livet: att se psykisk hälsa som en resurs

Det var bred representation bland deltagarna när Regional mötesplats för social hållbarhet bjöd in till konferens den 16 maj. De cirka 130 deltagarna kom från både kommuner, region, länsstyrelse och civilsamhälle. Deltagarna fick under dagen höra mer om strategiska initiativ, aktuell forskning, konkreta verktyg och pågående arbeten.

Regional mötesplats för social hållbarhet 2024 hade temat ”Det handlar om livet: Att se psykisk hälsa som en resurs”. Konferensen inleddes med ett samtal där dagens moderator Malin Ahola, gruppchef Rädda Barnen, bad Tina Mansson Söderlund, biträdande hälso- och sjukvårdsdirektör Region Gävleborg, Magnus Isaksson, vicerektor Högskolan i Gävle, och Kristina Sinadinovic, Socialstyrelsen, ge sin syn på psykisk hälsa som resurs.

– De allra flesta upplever någon gång i livet att den psykiska hälsan inte är på topp och det kanske först då vi på riktigt förstår vilken resurs psykisk hälsa är, säger Magnus Isaksson, som även lyfte den omfattande forskning som görs på området.

– Vår psykiska hälsa påverkar vår förmåga att vara delaktiga i samhället, så det här är verkligen en demokratifråga, säger Tina Mansson Söderlund.

Kristina Sinadinovic håller med:

– En god psykisk hälsa är en grundläggande resurs för att kunna göra det vi vill i livet – utbilda oss, bygga sociala relationer helt enkelt skapa fungerande samhällen som kan utvecklas.

Gemensam strategi på gång

Socialminister Jakob Forssmed hade inte möjlighet att närvara men sände en videohälsning där han nämnde den nationella strategi för psykisk hälsa och suicidprevention som är på gång. Han betonade att det förebyggande arbetet hittills har varit ganska splittrat och att det är viktigt att vi nu jobbar tillsammans. 
– Här är alla som kan och vill bidra viktiga! hälsade Forssmed och önskade deltagarna en framgångsrik konferens.

Nationell strategi för psykisk hälsa

Kristina Sinadinovic, Socialstyrelsen och Linda Brännström, Folkhälsomyndigheten presenterade förslaget till nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention med fokus på målsättningar och olika aktörers roll i arbetet framåt.

De betonade att arbetsområdet psykisk hälsa kräver strategisk samverkan på många olika nivåer och områden. Det är 26 olika myndigheter som har fått regeringens uppdrag att bidra till strategin, för att fånga upp olika perspektiv.

Strategin har fyra övergripande mål:

  • Förbättrad psykisk hälsa i hela befolkningen
  • Färre liv förlorade i suicid
  • Minskad ojämlikhet i psykisk hälsa
  • Minskade negativa konsekvenser på grund av psykiatriska tillstånd

– Det handlar om ett perspektivskifte för att få in frågan i nya områden. Alla behöver titta på det arbete som redan görs. Vi behöver alla titta utifrån vår egna roll och det arbete jag själv gör och fundera på vilka insatser mina beslut och mina insatser har på människors psykiska hälsa. säger Kristina Sinadinovic.

Viktigt att kraftsamla i Gävleborg

Samtal om samverkan för ökad psykisk hälsa i Gävleborg med samtalsledare Jennie Palmberg, samordnare för suicidprevention, Region Gävleborg.

Charlotte Roos, avdelningschef FoU Välfärd Region Gävleborg samt utvärderare av nationella statsmedel:
– Genom våra analyser och mängder av intervjuer ser vi att statliga stimulansmedel har stor betydelse, säger Charlotte Roos. En mycket stor framgångsfaktor är att medlen gett möjlighet att tillsätta suicidpreventionssamordnare som kan fungera som motorer i kommunerna och driva på arbetet. En annan framgångsfaktor är samverkan mellan region och kommuner där man byter erfarenheter och kommer överens om hur man ska arbeta.

Ann-Sofie Åhs Bodin, förvaltningschef för social- och omsorgsförvaltning Hudiksvalls kommun:

– Utifrån ett kommunalt perspektiv är samverkan A och O för att klara av uppdraget, menar Ann-Sofie Åhs Bodin. Psykisk ohälsa upptäcks på många olika sätt inom den kommunala verksamheten, och en nyckel tror jag är att brukare ska vara med och forma insatserna för att de ska bli verksamma. I Hudiksvall pratar vi en hel del om ”tjänstedesign”.

Tina Mansson Söderlund bitr. hälso- och sjukvårdsdirektör Region Gävleborg samt ordförande Länsledning Välfärd:

– Vi måste även jobba för att identifiera problem mycket tidigare än vi gjort hittills och lägga mycket fokus på de som växer upp och de som redan har svårigheter. I den senaste så kallade Pep-rapporten angavs att endast 3 % av våra barn lever hälsosamt i dag, säger Tina Mansson Söderlund.

Mänskliga mellanlägen och psykologisk trygghet

Människor i mellanläge. Hur orientera sig i det moderna labyrintiska samhällslivet?

Jari Ristiniemi, professor i religionsvetenskap vid Högskolan i Gävle

Under olika livsstadier finns olika påverkansfaktorer som definierar förhållandet mellan det inre och det yttre, och mellan individ och kollektiv. Många människor befinner sig i dessa mellanlägen idag, och i det är frågan om psykisk hälsa och ohälsa central. Jari Ristiniemi resonerade kring dessa olika mellanlägen under olika livsstadier och lyfte bland annat hur skolan och vuxna kan förhålla sig till barn och unga så att de får en balanserad utveckling.

Psykologisk trygghet i arbetslivet

Malin Rogström, HR-chef på Gävle Energi 

Forskning visar att psykologisk trygghet på arbetsplatser påverkar den psykiska hälsan, produktivitet och innovation. Vad innebär psykologisk trygghet, varför är det så viktigt och vad behöver man tänka på för att öka den psykologiska tryggheten på arbetsplatsen? Malin Rogström bjöd på sin kunskap och sina erfarenheter inom området.

Några viktiga delar hon lyfte var:

  • Uppmuntra alla att bidra
  • Lyssna på varandra
  • Ställ nyfikna frågor för att utforska och förstå
  • ”Snälltolka”
  • Våga sätt gränser för vad som är okej och inte okej

Hon lyfte även vikten av att arbeta systematiskt och att skapa dialog kring trygghetsfrågorna och att vi arbetar för att skapa en god ledarkultur på våra arbetsplatser.

– Det är viktigt att chefer vågar göra misstag, be om ursäkt och ställa till rätta – det bidrar till att skapa psykologisk trygghet för medarbetarna, menar Malin Rogström

Konkreta metoder med barnperspektivet i fokus

Blandade känslor Att främja barns psykiska hälsa

Hanna Thermaenius, psykolog, psykoterapeut, specialist i klinisk barn- och ungdomspsykologi, Rädda Barnen

Barn och unga som får kunskap om psykisk hälsa mår bättre, och att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Här har vi vuxna en viktig roll i att finnas där, lyssna, försöka förstå och ge det stöd vi kan. Vi har stora möjligheter att påverka, men ibland är det kanske svårt att veta hur vi ska tänka och göra. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

– Debatten handlar ofta om att det behövs mer resurser till BUP (Barn- och ungdomspsykiatrin). Precis som att barnen ska ha ett lidande först innan stödinsatser sätts in. Vi behöver göra något nu, något annat, som gör att vi inte behöver tillsätta mer resurser till BUP, säger Hanna Thermaenius.

– Vi ska förstås försöka minska riskfaktorerna, men det som faktiskt är ganska mycket enklare är att ösa på med skyddsfaktorer, till exempel fler viktiga vuxna. I materialet ”Blandade känslor” har vi samlat tips och trix som kan göra det lättare för vuxna att stödja barn i att prata om hur de mår. 

Skippa attityden - värdegrundsdialoger på barnens hemmaplan

Olof Hansson, idrottskonsulent, RF-SISU Gävleborg

Skippa attityden är ett koncept, utvecklat av RF-SISU Gävleborg, där utbildade ambassadörer genomför återkommande dialogträffar med barngrupper på deras ”hemmaplan”, till exempel i samband med träningar. I dialogen står barnens röster i centrum. Syftet är att bidra till ett tryggt och tillåtande klimat, främja psykisk hälsa och öka medvetenheten om hur negativa attityder påverkar dem själva och deras träningskompisar. 

– Gävleborg har mer än 800 idrottsföreningar, det ger en möjlighet att nå fantastiskt många barn och unga för att påverka i en positiv riktning, säger Olof Hansson. Vi vill att barn ska se att man inte är sin prestation. I det här arbetet kan vi bidra till att bygga motståndskraft som de kan ha med sig i livet när det går lite tyngre.

Materialet omfattar fyra delar:

  • Lära känna
  • Stå upp och ta ställning
  • Känna efter
  • Vi gör varandra bättre

Söderhamnsortens Ryttarförening (SORF) har tilldelades Länsfolkhälsopriset 2023

I slutet av dagen delades årets länsfolkhälsopris ut till Söderhamnsortens Ryttarförening (SORF). Föreningen driver en betydande ungdomsgård i kombination med lärande och hälsofrämjande utveckling, både fysiskt och psykiskt.

– Vi är jätteglada över att vår förening uppmärksammas. Tillsammans skapar vi förutsättningar för bättre psykisk och fysisk hälsa för både ung som äldre. Våra hästar har stor del i allt vi gör, självklart blir det extra morötter till dem nu, de måste ju också få ta del av priset säger Diana Olsson med ett leende.

Röster från konferensen

Tina Mansson Söderlund bitr. hälso- och sjukvårdsdirektör Region Gävleborg samt ordförande Länsledning Välfärd

Varför är en gemensam strategi för psykisk hälsa så viktig för Gävleborg just nu? 

– Det är ju ett misslyckande för ett samhälle att någon väljer utvägen suicid, och när vi tänker på hur många drabbade som finns kring var och en av dessa personer så är det tydligt vilket stort problem detta är. Det är så många som berörs.

– Just nu är det viktiga att kraftsamla. Vi har hälsoutmaningar och Gävleborg skiljer ut sig inom både psykisk ohälsa och somatisk ohälsa. Nu skulle jag säga att fokus ligger på att vi behöver börja göra. Det är en signal från regeringen att de nu har gett ett så tydligt uppdrag till så många myndigheter.

Vad är det då som vi behöver göra?

– Vi som hanterar frågor kring psykisk ohälsa behöver bli bättre på att förmedla kunskap till fler aktörer om hur man kan förebygga psykisk ohälsa. Det ställer så klart krav på fler aktörer, men det är också ett  gemensamt samhällsansvar vi har. Det är inte en fråga bara för psykiatrin.

– Ett annat perspektiv jag vill lyfta är att det spelar roll hur våra boendemiljöer ser ut, utformningen har inverkan på hur människor mår. Här finns det mycket forskning och kunskap vi kan bidra med i samhällsplaneringsfrågor. En gemensam faktor som lyfts är att om fler blir fysiskt aktiva så kommer den psykiska ohälsan att sjunka. Då behöver vi göra det lätt att vara fysiskt aktiv, till exempel att cykla, gå och komma till olika aktiviteter.

Alexander Hägg, Regionråd, ordf Hållbarhetsnämnden

Varför ville du delta?

– Det är en tråkig ände att börja i kanske, men Gävleborg toppar alla listor bakifrån vad gäller hälsa, utbildningsnivå, personer i arbete och så vidare. Om vi ska kunna råda bot på det så är "benet" social hållbarhet avgörande.

Vad tycker du om konferensen idag?

– Den ger oss möjlighet att landa i likadana slutsatser så att inte region, kommuner, länsstyrelse, högskola och civilsamhälle arbetar helt olika. Med enade insatser kan vi nå de mål vi vill uppnå!

Och vad är det?
– Att Gävleborg ska toppa listorna från rätt håll.

Camilla Gilljam, folkhälso- och trygghetsstrateg Sandvikens kommun

Varför ville du delta?
– Psykisk hälsa handlar ju om folkhälsa och är ett temaområde på flera håll i kommunen, bland annat för vår mångfaldsdag. Vi prioriterar MHFA (första hjälpen till psykisk hälsa) just nu och har utbildningar där alla kommunanställda kan anmäla sig. Vi har haft ett fullbokat tillfälle nu i april och har kö till nästa tillfälle i höst och efter det kommer vi att utvärdera och se hur vi går vidare.

Vad tycker du om konferensen idag?

– Den är jätteviktig! Det är roligt att se att det är så brett spektra på deltagare från hela länet, från alla möjliga verksamheter. Det är ett viktigt ämne och föreläsarna har varit inspirerande och intressanta. Det har även handlat en del om praktisk tillämpning.

Vad tar du med dig?
– Särskilt passet om psykologisk trygghet i arbetslivet, det är så grundläggande för många verksamheter.

Även budskapet om att våga fråga känns viktigt. Det gäller att upptäcka och bemöta. Vi behöver fråga om vi ser att någon mår dåligt och lyssna till svaret. Genom mer kunskap av den här typen så vet vi också mer om hur vi kan hjälpa till att hänvisa vidare.

Material från Konferensen